Ensamväsen
Bysen
Bysen är ett ensamt och svårsett skogsväsen, särskilt förknippat med Gotland. Han vakar över marker och stigar och kan få den respektlöse att gå vilse genom att vrida landskapet omkring honom. Den som hälsar hövligt och följer platsens regler kan i stället få hjälp att hitta hem.
Bilder
Egenskaper
Kroppsbyggnad
Kortväxta, ofta mellan 80–120 cm, med breda axlar och kraftiga armar. Rör sig snabbt och oväntat smidigt i skog och mark.
Ansiktsdrag
Väderbitna och fårade ansikten, ofta med långt skägg. Ögonen är skarpa och vaksamma, ibland med ett svagt ljus i mörker.
Hud & hår
Hudton solbränd eller jordig; hår och skägg i grått, brunt eller rödbrunt.
Ögon
Små men livliga, ofta med listig eller varnande blick.
Svans
Nej
Klädsel
Bär ofta enkel, robust klädsel av naturmaterial – vadmal, läder, ull. En röd mössa eller huva är ett vanligt kännetecken i sägner.
Lukt & närvaro
Doftar svagt av barr, jord och fuktigt trä. Närvaron känns som att någon betraktar en på avstånd.
Beteende
Vaktar skogar och stigar, hjälper vilsna att hitta rätt om de visat respekt – men leder gärna fel den som varit oförskämd eller skadat naturen. Kan ibland spela spratt, som att flytta föremål eller förvirra sinnena.
Förmågor
Kan vilseleda människor genom att få landskapet att “flytta på sig” i deras upplevelse. Rör sig osynligt om de vill, och känner alltid till allt som händer i sina marker.
Svagheter
Kan förloras eller fördrivas om deras land förstörs eller om man lurar dem tillbaka med sina egna knep. Respekterar avtal och kan bindas av löften.
Relation till människor
Vaktar sitt område mot intrång. Respekterar människor som vårdar naturen och kan visa dem vägen eller skydda dem. De som bryter mot reglerna kan däremot drabbas av olyckor, vilsegång och förlorade ägodelar.
Beskrivning
Bysen är i folktron – särskilt på Gotland – en kortvuxen, gråkledd väktare av skog och stigar. Han framträder ofta som en äldre karl med mössa, men kan skifta skepnad eller göra sig osynlig. Hans uppgift är att bevaka ordning och rättvisa: han ogillar skräp, svinn och övertramp, och straffar den som stjäl ved, bryter löften eller far fram hänsynslöst.
Bysens vanligaste vapen är vilsegång. Kända landmärken blir främmande, stigar tycks byta riktning och den drabbade går i cirklar tills krafterna tar slut. Den som däremot uppträder respektfullt – hälsar med ett enkelt “God dag, Bysen”, rör sig varsamt och lämnar en liten gåva som brödsmulor, en slant eller tobak – kan få påtaglig hjälp: rätt stig i skymningen, ett knack åt rätt håll eller lättnad i bördan.
Som motmedel nämns att vända ett plagg ut och in, bära en bit stål eller stanna upp och lugnt nämna hans namn. Bysen är varken renodlat ond eller god; han prövar människor. Den som visar hänsyn får en tyst beskyddare, medan den som tar utan att ge tillbaka möter envis motgång.
Liknande väsen
