

Gårdsrå
Gårdens kvinnliga väktare som vakar över hus, djur och arbete. Hon belönar ordning, hövlighet och hållna löften med lycka i ladugården och skydd mot brand och tjuvar, men straffar slarv, ovett och grymhet med otur, sur mjölk och trasiga redskap.
Gårdsrå är ett kvinnligt råväsen knutet till en specifik gård. Hon visar sig ibland som en stillsam, vacker kvinna med hår som lin och kläder i jordnära färger; ibland märks hon bara som ett drag i dörren, tre tydliga knack i väggen eller boskap som plötsligt lugnar sig. Hennes domän är gårdsplanen: boningshuset, ladugården, brunnen och bodarna. Där håller hon på renlighet, måttfullhet och ordning.
Den som sköter djuren väl, sopar rent, går varsamt och talar lågmält får hennes gunst: smöret “tar” i kärnan, korna står stilla, redskap håller längre och olyckor undviks. Hon uppskattar små gåvor och tack—en skål julgröt, första smörklicken, lite bröd eller mjölk på tröskeln—och att man hälsar när man kommer in tidigt eller sent. Hon kan varna genom drömmar, ett knack vid fel spik, eller att ett djur tittar oroligt mot en glöd som annars hade blossat upp.
Övertramp straffas däremot snabbt: svordomar i ladugården, grymhet mot djur, att spilla hett vatten utan att ropa varning, slöseri eller brutna löften leder till att mjölken skär sig, verktyg spricker, djuren blir sjuka eller att otur “fastnar” tills man bett om förlåtelse och ställt allt till rätta. I vissa sägner kan gårdsrået knyta band till en person—genom vänskap, hjälp eller förförelse—och visa svartsjuka om hon möts av svek; ändå är hennes syfte att pröva och bevaka gårdens väl.
Som skydd och vett nämns: håll tystnad och ordning i djurhuset, behandla djuren milt, tacka när arbetet går väl, och lämna en liten gåva vid högtid. Järn i tröskeln och kyrkklockors klang kan dämpa oro när något “går illa”, men det bästa motmedlet är alltid respekt och rättvisa. Väl omhändertagen blir gårdsrå en trofast beskyddare; föraktad lämnar hon gården—och lyckan följer med henne.