Kollektiva väsen
Bergsfolk
Bergsfolket är ett underjordiskt släkte som lever i salar och gångar djupt inne i bergen. De är mästare på metall och sten, väktare av skatter och forna hemligheter. Mot den som visar respekt kan de vara rättvisa handelsmän och skickliga hjälpare; mot girighet, löftesbrott och stöld är de skoningslösa. I deras hallar flyter tiden annorlunda och vägarna döljs av dimma och illusion.
Bilder
Egenskaper
Kroppsbyggnad
Människolika men med robustare kroppsbyggnad. Många är kortare och bredare än människor, men det finns även berättelser om bergsfolk i normalstorlek. Rör sig med tung men säker gång.
Ansiktsdrag
Markerade och ofta väderbitna drag, ibland med ett uttryck som är både stolt och avvaktande. De kan vara både vackra och grovhuggna beroende på berättelsen.
Hud & hår
Hudtoner i jordnära nyanser – blek som marmor, grå som granit eller rödtonad som järnmalm. Hår i mörka, dova färger, ofta tjockt och långt.
Ögon
Djupa och skimrande, ofta i guld-, koppar- eller ståltoner. Blicken kan reflektera ljus som en metallbit.
Svans
Nej
Klädsel
Praktiska arbetskläder av läder, ylle eller vadmal när de arbetar. Vid högtider bär de dräkter prydda med ädelmetaller, pärlor och vävda mönster inspirerade av bergens former.
Lukt & närvaro
Doftar av sten, mineral och glödande metall. Närvaron känns tung och stabil, som om luften är mättad av gruvdamm.
Beteende
Lever i stora samhällen djupt inne i bergen, ofta nära malmådror och kristaller. Kända som skickliga hantverkare och smeder. Håller sig undan människor men bevakar sina rikedomar noga. Kan straffa hårt den som försöker stjäla från dem.
Förmågor
Mästerliga i metall- och stenbearbetning. Kan skapa magiska föremål. Har kunskap om bergens hemliga gångar och kan öppna och stänga bergväggar.
Svagheter
Känsliga för ljudet av kyrkklockor och vissa böner. Många sägner säger att de inte kan vistas länge i solljus utan att förlora styrka.
Relation till människor
Kan vara vänliga mot dem som visar respekt och erbjuder något i gengäld, men mycket farliga om man lurar eller stjäl från dem. Handel med bergsfolk kan ge stora rikedomar – eller evig förbannelse.
Beskrivning
Bergsfolk beskrivs ofta som människolika men blekare, med ögon som blänker som malm och händer härdade av arbete. De klär sig i mörka, praktiska tyger med metalldetaljer och bär verktyg eller smycken de själva smitt. Hemvist är salar under klipporna – upplysta av kristaller, malmådror och eviga eldar – sammanbundna av smala tunnlar som bara visar sig för den som bjuds in.
Deras samhällen liknar skrån: smeder, stenhuggare och juvelslipare arbetar under stränga regler. De sluter gärna avtal med människor som uppträder vördnadsfullt, och kan lära ut hantverk, visa dolda malmer eller leda resande genom farlig terräng. Men de kräver tystnad om deras vägar, ordhållighet och rättmätig betalning. Girighet, skrävlande och stöld straffas med olycka, vilsegång – ibland med att den skyldige “bergtas” och dröjer kvar i deras värld.
Bergsfolk rör sig ljudlöst i sten, döljer ingångar med skenbilder och låter tiden skifta i sina hallar: en kvälls gästabud kan motsvara många år i människovärlden. De drar sig undan buller och heliga ljud, och när deras marker skändas – genom rovdrift eller falska löften – svarar de med ras och raseri. Den som visar måttfullhet, lämnar gåvor och håller sina löften kan däremot återvända med rikedom, kunskap eller ett hantverk som bär bergets kraft.
Liknande väsen
