Svenska Väsen

Ett väsengalleri i fornsvensk skrud – bläddra, sök och studera skiftande släkten.

Etiketter

30 poster hittades. Sida 2 av 2.

Väsengalleri

Tomte
Ensamväsen

Tomte

Tomte är ett samlingsnamn för små, platsbundna väktarväsen. De kan höra till en gård, kvarn, skog eller arbetsplats och kräver ordning, respekt och att gamla överenskommelser hålls. Gårdstomten är den mest kända formen, men berättelserna känner också tomtar som vakar över andra platser och sysslor.

Vargkvinnan
Ensamväsen

Vargkvinnan

Kvinnlig hamnskiftare mellan människa och varg. Snabb, tyst och lojal mot sin “flock”. Belönar mod, måttfullhet och hållna löften – men jagar svek, tjuvjakt och skryt. Hennes närvaro märks i ylande varsel, spår som “hoppar” över mark och en kall doft av päls och natt.

Vargmannen
Ensamväsen

Vargmannen

Manlig hamnskiftare mellan människa och varg. Tyst, snabb och hårt bunden till flockens lag: lojalitet, måttfullhet och hållna löften. Hjälper den som uppträder rätt – men jagar svek, tjuvjakt, skryt och brutna ord.

Vätt
Ensamväsen

Vätt

Små underjordiska väktare som bor i jordkullar, under golv och i stenrösen. De rör sig på vitterstigar, hjälper ordentliga hushåll i tysthet och lämnar tillbaka det de “lånat” – men hämnas intrång, svordomar, skräp och byggnation över deras vägar med oro i djuren, sömnlöshet och envis otur.

Älvakung
Ensamväsen

Älvakung

Härskare över älvfolket och mästare i magi, musik och illusion. Älvakungen bjuder till danser och gästabud i skymningens gläntor, där tiden glider och ord väger tungt. Respekt, måttfullhet och hållna löften belönas—övertramp mot älvringar och heliga lundar besvaras med förtrollning, vilsegång och envis otur. Järn och stål, namngivning, bön och kyrkklockor sägs bryta hans grepp.

Älvdrottning
Ensamväsen

Älvdrottning

Även kallat: Älvdrottningen

Älvornas drottning – skyddande och farlig. Hon leder danser i älvringar och bjuder till gästabud i dimmiga lundar där tiden glider och ord väger tungt. Respekt och måttfullhet belönas; övertramp och löftesbrott möts av förtrollning och vilsegång. Järn och stål, namngivning, bön och kyrkklockor sägs bryta hennes grepp.